SD Herrljunga | Trygghet & Tradition

Sverigedemokraterna

Hej och varmt välkommen till

Sverigedemokraterna Herrljunga

Vi hoppas att ni får en trevlig vistelse på vår sida.

Aktuella evenemang & möten i föreningen

 

Sverigedemokraterna Herrljunga

 

SD Herrljunga arbetar för

Kontakta oss via mail

 

Auli Karnehed

Ordförande.

Ledamot Socialnämnden.

Ledamot Kommungruppen.

Presentation Auli Karnehed

Christer Spetz

Vice Ordförande.

 

Nils-Åke Johansson

Nils-Åke Johansson                                        

Ledamot Tekniska nämnden.

Ledamot  Herrljunga El /Vatten.

Vice gruppledare-kommungruppen                                               

Lilian Fritsby

Ersättare  Socialnämnden.

Ledamot Styrelsen.

Lars-Erik Ahlgren

Gruppledare.

Ledamot Kommunfullmäktige

Ledamot Kommunstyrelsen.

Mikael Vallin

Ledamot Styrelsen.

Kassör.

Sara Carola Lindvall

Ledamot Styrelsen.

Sekreterare.

Sverigedemokraterna Riks

SD Politik  

SD Webb TV

Sverigedemokraterna kommenterar OECD:s rapport

Besparing invandring och integration         

SD_Stadgar_2015

Principprogrammet 2014

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Youtube klipp 

Foldrar

  • Förord

    Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn. Vi betraktar oss som ett mittenalternativ och ett tredje block i svensk politik. Vi kombinerar strävandet efter social- och ekonomisk grundtrygghet med värdekonservatism. Det övergripande målet är att återskapa ett folkhem som i så hög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet samt sammanhållning.
    Vi värnar också om vår vackra natur, våra svenska traditioner och vår gemensamma historia.

    Sverigedemokraternas i Herrljunga vill arbeta för en väl fungerande och välmående kommun vars grund ska byggas på trygghet, tradition och gemenskap för ung och gammal.
    Kommunens invånare bör känna delaktighet och inflytande i beslut som rör deras liv, både i nutid och i framtid. Den grundläggande förutsättningen för att kommunen ska kunna erbjuda service och omsorg av god kvalité till kommunens invånare är en ekonomi i balans och en realistisk inställning till framtiden. Tyvärr måste vi konstatera att Sverige genom en ansvarslös invandringspolitik där alla grupper i samhället utsätts för ekonomiska åtstramningar, antingen genom skattehöjningar eller genom försämrade villkor för framförallt mer ekonomiskt svagare grupper, går vi en dyster framtid till mötes.

    För oss i Sverigedemokraterna gäller ledordet ”gör din plikt, kräv din rätt”. Att vi som medborgare har rättigheter nämns ofta i debatten, men allt för sällan nämns det att vi alla även har skyldigheter mot vårt samhälle och mot våra medmänniskor.

    Med en sverigedemokratisk politik kan vi återigen bygga ett Sverige där gemenskapen, tilliten och lojaliteten präglar samhället. Vi vill stärka möjligheterna för utbildning, företagande och arbete – utan särlösningar och specialvägar som bidrar till splittring.

    Vi i Sverigedemokraterna vill i vår kommunpolitik prioritera behoven inom skola, omsorg och trygghet i första hand.

     

    Medborgare

    Folkhemstanken, den politik som byggde på det svenska folkets homogenitet och ansvars- och pliktkänsla, var en av grundstenarna till att Sverige blev ett föregångsland för utveckling och välfärd under 1900-talet. Tyvärr har alla de andra partierna övergivit denna för Sveriges så framgångsrika politik till förmån för den misslyckade mångkulturalismen. Med mångkulturalismen har vårt förut så trygga samhälle ersatts med en nattvandrarstat, där statens uppgifter maximeras i allt utom att garantera medborgarnas grundläggande trygghet och säkerhet.

    Vi ser nu hur Sverige som land håller på att brytas isär. Konflikterna ökar mellan olika grupperingar i samhället. Antal utanförskapsområden i Sverige ökar samtidigt som den grova kriminaliteten flyttar fram sina positioner. Ordningsmakten förmår knappt upprätthålla ordningen samtidigt som medborgargarden och privata väktarbolag övertar polisens roll samtidigt som styrande politiker och rättssamhället flyr sitt ansvar.

    Tryggheten och säkerheten i dagens Sverige är tyvärr allvarligt hotad. Allt fler stadsdelar och förorter kan närmast beskriva som laglösa. Organiserad brottslighet breder ut sig och hänsynslösa skottlossningar blir allt vanligare. För Sverigedemokraterna är det oacceptabelt. För att komma till rätta med den utveckling som sker i dagens Sverige behövs omfattande reformer. Det behövs en tuffare kriminalpolitik och kraftiga satsningar på rättsväsendet för att Sverige åter ska bli ett tryggt, säkert och rättvist land.

    Vi i Sverigedemokraterna anser att det svenska samhället ska präglas av lag och ordning. Man ska kunna känna sig trygg i arbetslivet, trygg i skolan och trygg när man blir gammal. Men det allra viktigaste är kanske den fysiska tryggheten. Man ska inte behöva vara rädd för att bli utsatt för brottslighet vare sig hemma eller i offentliga miljöer.

    Samhällets grundläggande organisation, utformandet av vår infrastruktur samt våra fysiska miljöer och det regelverk som omger dessa har en stor inverkan på medborgarnas trygghet, trivsel och hälsa.

    Stadsplanering och arkitektur måste vara anpassade efter människors behov och till vad vi vet om den mänskliga naturen. Detta innebär bland annat att man bör sträva efter att bygga miljöer som beaktar det mänskliga behovet av social samvaro, närhet till naturen, skönhet och symmetri. Man bör också bejaka platsens och invånarnas historia och identitet. Vid alla former av stadsplanering och uppförande av offentlig konst ska de berörda medborgarnas rätt till insyn och inflytande vara betydande.

    Migration

    Vården är under en enorm ansträngning. Tandvården likaså. Bostadsbristen är alarmerande. Skolan ansträngs allt mer och trycket mot förskolorna antas öka. Allt detta kan kopplas till den förda invandringspolitiken.

    För att komma tillrätta med de integrationsproblem som Sverige ställs inför idag, så måste vi först åtgärda dess orsaker. I ett första steg måste åtgärder till för att invandringen till Sverige ska minska kraftigt. Detta innebär att i princip all asylinvandring med tillhörande anhöriginvandring måste stoppas, och att invandringen istället fokuseras till exempelvis arbetskraft och kvotflyktingar.

    Sverigedemokraternas politik syftar till att ta ett långsiktigt ansvar för såväl svenska medborgare som dem som vill bli en del av Sverige. För att bli en del av Sverige behöver medborgarskapet uppgraderas med ett absolut krav på att anpassa sig till det svenska samhället och lära sig svensk kultur och sedvänjor, våra värderingar och rättsuppfattning.

    De människor som fått uppehållstillstånd i Sverige måste också få en rimlig chans att kunna integreras och assimileras in i det svenska samhället. De tre viktigaste faktorerna för att bli en del av Sverige är:

    • det svenska språket
    • arbete och möjligheten till att bidra till sitt eget uppehälle
    • kunskap om vår svenska kultur, historia och våra normer och värderingar

    Många rapporter gör gällande att det statliga bidraget till kommunernas invandrarmottagning inte är tillräckligt. Invandringen innebär dock inte bara ekonomiska bekymmer för kommunerna. Segregation, kulturkrockar och ökad brottslighet är andra följder. För att öka transparensen i den förda politiken menar vi att varje kommun årligen bör upprätta ett mångkulturellt bokslut, där invandrings- och integrationspolitikens konsekvenser för kommunens ekonomi, verksamhet och trygghet belyses.

    Vi i Sverigedemokraterna ser den nuvarande migrationspolitiken med ett stort mottagande av asylsökande ensamkommande ungdomar som ekonomiskt och socialt ohållbart. Vi bör inte att acceptera att Migrationsverket skickar ensamkommande män för att blandas med barn på boenden och i skolan. Dessutom är det knappast rimligt att kommunen tar ett ekonomiskt och socialt ansvar för vuxna, som om de vore minderåriga. Skara kommun bör därför genomföra medicinska ålderstester för ensamkommande ungdomar placerade i kommunen, för att fastställa deras asylrättsliga status.

    Det är vår övertygelse att många invandrare vill återvända till sina hemländer och det är därför viktigt att politiken skapar förutsättningar för ordentlig handläggning och uppföljning. Kommunen bör därför inrätta en återvandringshandläggartjänst vars uppgifter är att bistå i återvändandeprocessen och följa upp de återvändandes situation under den första tiden i hemlandet samt motverka eventuellt fusk med återvandringsbidrag.

    Trygghet

    I första hand ska kommunen inrikta sig på brottsförebyggande arbete genom samverkan med polisen, lokala näringslivet, ideella föreningar och skolan. Arbetet mot droger och missbruk måste stärkas. Särskilt otrygga områden kan bevakas genom nattvandrare, väktare och övervakningskameror. Kommunerna ska verka för att kunskap om hur barns, ungdomars och kvinnors rättigheter effektivast kan överföras till människor som har flyttat eller invandrat till Sverige, men som kan antas ha bristande kunskaper och erfarenheter av svensk lagstiftning.

    Alla kommuner, i vilka det förekommer hedersrelaterat våld, bör bedriva ett strukturerat arbete mot detta. Arbetet bör vidare följa en nationell handlingsplan för att inte för stora skillnader i tillvägagångssätt och bemötande av våldsutsatta uppstår mellan olika kommuner.  Enligt modell som varit framgångsrik i många kommuner ska en strategisk samordningsfunktion för trygghets- och säkerhetsfrågor samt mot våld, organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism inrättas inom kommunledningskontorets säkerhetsavdelning.

    Vi vill att kommunen i lokala ordningsstadgan inför ett absolut krav på tillstånd för insamling av pengar, vare sig det sker passivt eller aktivt. Det är ovärdigt att utländska medborgare tillåts vistas i åratal i Herrljunga och tigga för sitt uppehälle.

    Smuggling och illegal försäljning av tobak, alkohol och narkotika utgör en betydande inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Kommunen måste därför ta sitt tillsynsansvar på detta område på stort allvar och utveckla ett nära samarbete mellan ansvarig tillsynsenhet, polis och socialtjänst.

    Äldre- och handikappomsorg

    De äldre i Sverige förtjänar att få tillgång till världens bästa äldreomsorg.

    Vi i Sverigedemokraterna accepterar inte att äldre dör ensamma, slutar sina liv i social isolering eller att människor känner stark oro för att bli gamla på grund av brister inom omsorgen. Alla människor ska kunna åldras med värdighet. Den dag man får svårt att klara sig själv ska samhället gå in och erbjuda den hjälp som behövs för att den äldre ska kunna fortsätta leva ett tryggt och meningsfullt liv. De äldre ska ha rätt att kunna bo kvar i sin invanda miljö, även om vård- och omsorgsbehov ökar, ingen ska tvingas till ett uppbrott från husdjur, vänner och anhöriga annat än då det är nödvändigt för till exempel vård på sjukhus.

    Äldrefrågor handlar lika mycket om praktisk politik som om hur man ser på värdet av äldre människor. Vi sverigedemokrater vill stärka de äldres status i samhället. Det är ett arbete på många plan. Många äldre har ork och vilja att fortsätta arbeta men ges idag inte den möjligheten. Vi måste bli bättre på att ta tillvara på den äldre generationens kompetens såväl på arbetsmarknaden som i samhället i stort.

    Andra är beroende av äldreomsorg för att kunna behålla livskvalitet. Ett av de största problemen idag är att många äldre inom äldreomsorgen är undernärda. För att öka matlusten måste man ta ett helhetsgrepp kring åtgärder tex pedagogiska måltider för att förbättra livskvaliteten. Det ska vara en rättighet för äldre att få avnjuta vällagad näringsrik mat varje dag. Kommunen bör därför sträva efter att maten genomgående ska ha högt näringsvärde, vara svensk och närproducerad, gärna ekologiskt framställd.

    Alltför många äldre tvingas idag leva i ensamhet och isolering och en allt större del av vårdansvaret har av ekonomiska skäl lämpats över på de äldres anhöriga. Kraven och biståndsbedömningarna för att erhålla plats på särskilt boende måste bli mänskligare. Det bör även i högre grad vara möjligt att sambo med sin livspartner även om denna i grunden inte är i samma behov av seniorboende. Att efter årtionden tillsammans behöva leva separerade visar sig i många fall kraftigt gå ut över individernas psykiska hälsa.

    För att minska trycket på de särskilda boendena och därmed också den kommunala ekonomin bör en kraftig utbyggnad av trygghets- och seniorboenden ske, dit äldre som lider av otrygghet och social isolering, men som ändå inte anses tillräckligt fysiskt sjuka för att erhålla plats på särskilt boende, kan vända sig.

    Skola och utbildning

    I dessa dagar går över en miljon elever ut på sommarlov från Sveriges alla grundskolor och gymnasier. För många väntar nya spännande tider med kanske arbete, byte av skola eller bara en tids lov tills skolan börjar igen. Men tyvärr är det ett sorgligt faktum att den svenska skolan har stora problem. I internationella jämförelser är den svenska skolan på stark tillbakagång och den negativa utvecklingen verkar accelerera.

    Kännetecknande för dagens skola är att elever förväntas lära sig på egen hand genom att själva söka information. Traditionella prov ersätts med redovisningar och olika typer av grupparbeten samtidigt som det blir allt viktigare att lärande måste vara ”roligt”. För de elever som tidigt kan ta ansvar, som kommer från studievana hem och som är studiemotiverade kan dessa studiemetoder fungera väl. Den kravlösa skolan riskerar dock att missgynna i första hand studiesvaga elever eftersom dessa oftare behöver tydliga ramar och mål för att kunna prestera.

    Syftet med betyg ska vara att dels rättvist kunna mäta kunskap och arbetsinsats, dels stimulera eleverna och uppmuntra dem till bättre resultat. Fostran och förmedling av värderingar är primärt en uppgift för familjerna. Skolans ska dock inskärpa vikten av ett gott uppförande och betona värdet av demokrati, varje människas värdighet samt respekt för det svenska kulturarvet.

    Mobbning, sexuella trakasserier och utanförskap i skolan måste motverkas på samma sätt som på alla andra arbetsplatser. Trygghet och studiero för skötsamma elever måste alltid vara överordnad bråkiga elevers behov. Högpresterande såväl som lågpresterande elever ska kunna få stöd och stimulans.

    För att kunna bli en naturlig del av det svenska samhället krävs goda språkkunskaper. Därför är det av stor vikt att samtalsspråket under skoltid, med undantag för språklektioner, alltid är svenska. Vi anser heller inte att modersmålsundervisningen främjar assimilationen till det svenska samhället och dess effekter för inlärning av det svenska språket är tveksamt.

    Vi är av den bestämda åsikten att heltäckande slöjor inte hör hemma i skolan. Det är inte bara så att de försvårar undervisningen, utan de är dessutom ett uttryck för religiös extremism och kvinnoförtryck. Likaså ska skolorna upparbeta en handlingsplan för hur rekrytering till extrema och terrorutövande trosuppfattningar bör undvikas. Vi vet att rekrytering förekommer inom vissa former av ungdomsgårdar och föreningar, varpå det är rimligt att anta att detta även kan förekomma på skolorna.

    Samtidigt som Sverigedemokraterna förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet för skolan, framförallt för att garantera en jämbördig skolgång för våra elever, betonar partiet den pedagogiska valfriheten, och menar att elever och föräldrar ska ges möjligheter att välja skola och skolform. En väl fungerande skola är ett oumbärligt fundament i samhällsbygget. Sverige som demokratiskt samhällsbygge, kunskapssamhälle och ekonomi står och faller med välutbildade medborgare som bidrar till vår gemensamma välfärd.

    Barnomsorg

    Efter barnets första tid i hemmet ska det till sist på allvar möta omvärlden på daglig basis. Detta sker för de allra flesta genom förskolan. Det finns dock alternativ till detta och det är viktigt att barnet ges de förutsättningar som behövs för att kunna släppa den lugna tryggheten i hemmet. Från politikers håll är det viktigt att garantera den bästa möjliga förskolan, men också att möjliggöra valfrihet. Inte ens den bästa av alla förskolor lämpar sig för alla barn, varför alternativ måste finnas som tar tillvara på varje barns, varje familjs, unika behov.

    Förskolan är en oerhört viktig del av det svenska skolsystemet. Det är där våra svenska skolbarn får grunden för sin inlärning och den avgör ofta hur deras skoltid kommer att fungera. Det är också viktigt att barnen får vara barn, leka och ha roligt. Den fria leken skall dominera verksamheten men språklig och social utveckling är mycket viktiga uppdrag för förskolan. Barnen skall träna sig på de grunder som sedan underlättar ren läsinlärning. Förskollärarna har det pedagogiska ansvaret i förskolan.

    Redan tidigt skall barnen bekanta sig med ett demokratiskt synsätt där alla får göra sin röst hörd men där man också får lära sig respektera tagna beslut. I många frågor likväl som i verksamhetens ramar är det naturligt att personalen tar på sig rollen som vuxen och fattar de beslut som barnen inte är mogna för. Till de demokratiska värderingar som skall genomsyra förskolans verksamhet hör också att barnen skall få bilda sig egna uppfattningar och tycka vad de vill i enskilda frågor, utan att pådyvlas ”rätt” uppfattning. Förskolan skall borga för att grundläggande demokratiska värden blir självklarheter för barnen, men samtidigt vara fredad från politiska trender, populistiska politiska dagsländor och ideologiskt betingad indoktrinering.

    En mycket viktig del i en fungerande förskola är att antalet barn per grupp inte överstiger vad som är möjligt att garantera god omsorg för. 2013 tog skolverket bort sin rekommendation om max 15 barn per förskolegrupp. Detta anser vi vara oansvarigt då barngrupperna redan då ökade i storlek. När rekommendationen togs bort blev det på ett helt annat sätt legitimt för förskolorna att öka gruppernas storlekar. En annan orsak till att barngrupperna ökar är bristen på förskolelärare. Positivt i den aspekten är att intresset att utbilda sig till förskolelärare de senaste åren har ökat.

    Sverigedemokraterna har visionen av en barnomsorg där alla barnen trivs, utvecklas och är trygga. Föräldrarna som lämnar sitt barn på förskolan skall göra det i förvissning om att deras barn blir väl omhändertaget och att omsorgen drivs på ett tryggt och säkert sätt.

     

    Individ- och familjeomsorg

    För Sverigedemokraterna är familjen samhällets grundläggande byggsten.
    En harmonisk familj ger de bästa förutsättningarna för att barnen ska bli väl fungerande samhällsmedborgare i vuxen ålder. Den naturliga familjen består av mor, far och barn och vi tror på att denna konstellation har de bästa förutsättningarna för att ge familjemedlemmarna ett balanserat och rikt liv. För att hjälpa familjer i krissituationer och minska risken för splittring av dessa ska en väl utbyggd familjerådgivning, utan långa väntetider finnas.För Sverigedemokraterna är familjen samhällets grundläggande byggsten.

    En harmonisk familj ger de bästa förutsättningarna för att barnen ska bli väl fungerande samhällsmedborgare i vuxen ålder. Den naturliga familjen består av mor, far och barn och vi tror på att denna konstellation har de bästa förutsättningarna för att ge familjemedlemmarna ett balanserat och rikt liv. För att hjälpa familjer i krissituationer och minska risken för splittring av dessa ska en väl utbyggd familjerådgivning, utan långa väntetider finnas.

    Olika omständigheter kan göra att man lever som ensamstående förälder med sina barn. Delade familjer ställer större krav på föräldern och kan också innebära större behov av samhällsstöd av olika slag. Många vuxna, särskilt i storstäderna, lever i singelhushåll. Risken för att ensamma personer hamnar i svårigheter är större än för dem som bor tillsammans i familj. Sverigedemokraterna respekterar vars och ens livsval och vi är beredda att se till att den som behöver kommunens råd och bistånd också ska få det.

    Kommunens socialförvaltning ska ha kompetens och hög beredskap för att kunna möta den enskilde på ett professionellt sätt när hjälpbehov uppstår. Allt arbete inom socialtjänsten ska genomsyras av respekt och empati i relation till klienten. Den som behöver akut hjälp ska ha rätt att träffa en socialarbetare senast dagen efter första kontakt. Försörjningsstöd ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Försörjningsstödet ska kopplas till krav på klienten att aktivt medverka till att komma ur sin problemsituation.

    Antalet aborter är enligt Sverigedemokraternas mening alldeles för högt i flertalet av landets kommuner. Att antalet aborter kan minskas utan förändrad lagstiftning eller minskad valfrihet har visats i bland annat Norge, där en nationell handlingsplan i syfte att minska antalet aborter har inrättats. Sverigedemokraterna vill att liknande handlingsplaner ska upprättas i Sveriges kommuner.

    För att alla barn ska ha goda möjligheter att växa upp med en bra relation till sina föräldrar bör kommunen införa den så kallade ”Konflikt- och försoningsmodellen” (även kallad ”Trondheimsmodellen”), som bygger på ett nära samarbete mellan familjerätterna och tingsrätterna. Studier från Norge visar nämligen att samförståndslösningar mellan föräldrar i konflikt i högre utsträckning kan nås, utan att ärendena går vidare till tingsrätt, om denna modell tillämpas.

    Landsbygd

    För att landsbygden ska ha möjligheterna till en positiv utveckling behövs en politik för att attrahera människor att leva, bo och verka på landsbygden. Detta är en grundförutsättning för att det ska finnas en fungerande kommunal verksamhet och kommersiell service.

    Landsbygden hyser en stark tradition av att gemensamt lösa problem och ta ansvar för sin egen utveckling. Politiken måste ta tillvara på den mångfald, kreativitet, nytänkande och det erfarenhetsutbyte som finns. Lika så behöver kvinnor och män ha samma möjligheter att verka och leva på landsbygden för att den ska utvecklas.

    Att kunna bo kvar i sin hembygd där generation efter generation bott och verkat gör att människans förståelse och stolthet över sitt ursprung ökar. Då graden av samhörighet och konsensuskultur är högre på landsbygden och i mindre orter bidrar detta positivt till ett solidariskt välfärdssamhälle.

    De landsbygdsnära näringarna skapar viktiga arbetstillfällen och bidrar till en livskraftig och levande landsbygd. Livsmedelsproduktion, skogsbruk, energi, jakt, fiske och besöksnäring är exempel på verksamheter som nyttjar mark- och naturresurser och har en stark potential för att växa och utvecklas.

    Vi värnar om närhet och vill underlätta för lokala företag i kommunens offentliga upphandlingar av tjänster och livsmedel.

    Små avlopp med dålig renhållning kan innebära problem för såväl folkhälsan som miljön, inte minst på landsbygden där sådana avlopp är vanliga. I syfte att förbättra drickvattenstandarden och minska utsläppen bör kommunerna därför verka för att understödja att fler lokala vatten- och avloppsföreningar bildas.

    Vidare bör kommunen arbeta vidare med satsningarna på cykelvägar, i enlighet med cykelstrategin. Genom att också lämna en del av vägbanan oasfalterad vid anläggande av cykelvägar så kan man enkelt skapa bättre förutsättningar för ridning. Kommunen bör även gemensamt tillsammans med andra närliggande kommuner arbeta fram en strategi för utvecklingen av ridleder, allt för att gynna turismen och underlätta för miljövänliga transporter.

    Vi ser ett stort värde i bevarandet av de mindre skolenheterna, inte minst de bygdeskolor som fortfarande finns kvar. Av den orsaken är det viktigt att låta grundskolan bygga på småskalighet. Sverigedemokraterna vill behålla och utveckla de lokala bygdeskolorna som har en viktig roll som naturlig mötesplats och utvecklingsgenerator för landsbygden.

    Miljö

    Dagens miljödebatt präglas av skräckpropaganda och alarmism, där vi uppmanas att känna skuld för vår konsumtion. Vi i Sverigedemokraterna tror på sunda ideal som sparsamhet och hälsosam livsstil, men vi moraliserar inte över vanliga människors konsumtion eller resvanor.

    Vi i Sverigedemokraterna anser att naturen ska bevaras och förvaltas enligt principen om varsamt framåtskridande där vi söker balans mellan miljömål och andra samhällsintressen. Naturresurser ska på ett långsiktigt sätt brukas utan att förbrukas i enlighet med förvaltarskapstanken. Samtidigt är mänsklig närvaro i naturen en förutsättning för att den ska upplevas.

    För att värna den biologiska mångfalden krävs ett aktivt arbete. Inte sällan sprider sig främmande växter i den svenska naturen vilket riskerar slå ut den inhemska floran, till stora kostnader för jordbruk och fiske. Vi ser därför att det bör åligga kommunen att ha en handlingsplan för invasiva arter.

    Från miljösynpunkt samt ur ett djurskyddsperspektiv, är det viktigt att allmänheten informeras om vilket ursprung maten har. Det ska serveras en god och näringsrik mat producerad i enlighet med svenska miljö- och djurskyddsregler i kommunens offentliga verksamhet. Svensk, närproducerad och gärna ekologisk mat ska prioriteras.

    Idag krävs det enligt lag att kommunen tillstyrker vindkraftsuppförande inom kommunens gränser, vilket möjliggör ett ”kommunalt veto”. Detta veto bör utnyttjas i fall av att kommuninvånare drabbas av sänkta värden på fastigheter som inte kompenseras av ägaren till vindkraftparken. Likaså bör stor hänsyn tas till framtida markanvändningsintresse.

    Allemansrätten är en i världen unik rättighet som innebär att man under givna förutsättningar har rätt att vistas på annans mark. För att medborgarna inte ska missbruka denna rättighet samtidigt som markägarna inte ska känna att dessa rättigheter utnyttjas felaktigt så att äganderätten på sikt riskerar att inskränkas, bör kommunen tillhandahålla information och vid behov bedriva upplysningskampanjer om vilka rättigheter och skyldigheter man har genom allemansrätten.

    Kommunens verksamhet ska, i alla sina delar, genomsyras av kretsloppstänkande och omsorgen om allt levande omkring oss. Dock måste vi vara medvetna om att ett alltför fundamentalistiskt miljötänkande ibland kan vara kontraproduktivt. Om tillväxten bromsas minskar den totala resurs som kan användas för konstruktivt miljöarbete.

    Folkhälsa

    Kommunen skall alltid prioritera kärnverksamheten. Det behöver råda en måttfullhet och varsamhet med skattebetalarnas pengar men vi har också ett ansvar som välfärdssamhälle att arbeta förebyggande när det gäller folkhälsa och livskvalité.

    Frivilligorganisationer och andra volontärers insatser är viktiga resurser som kan tillvaratas. Klassmorfarsystemet har blivit en framgång på många håll i landet inom skolan. Vi vill implementera samma system inom äldreomsorgen genom att införa äldrestödspersoner. För att administrera denna verksamhet ska en volontärförmedling finnas dit kommuninvånare som vill göra en insats kan vända sig för vägledning och utbildning.

    Fallskador bland äldre är något som orsakar ett stort mänskligt lidande och enorma kostnader för kommunen och regionen. Ett sätt att motverka fallskador är att äldre får information om hur fallskador kan undvikas.

    Det är viktigt att även de äldre som är friska och aktiva får sina behov och intressen tillgodosedda. Vid fördelning av medel för friskvård och motion ska även äldres behov och intressen tas hänsyn till i kommunens satsningar.

    Sverigedemokraterna ser sambandet mellan motion och folkhälsa. En mycket viktig del av folkhälsoarbetet är att människor uppmuntras att aktivera sig på regelbunden basis, särskilt barn och ungdomar. Idrottsrörelsen är en del av den svenska folkrörelsetraditionen och spelar som sådan en stor roll inte bara för människors hälsa utan även för demokratisk och social fostran och ska erbjuda en meningsfull och innehållsrik fritid fri från kriminalitet och missbruk. Alla föreningar som erhåller bidrag ska garantera en demokratisk och drogfri verksamhet.

    Vidare ska vikten av god hälsa och ökad rörlighet betonas. För att säkerställa att barnen i skolan får tillräckligt med motion bör fler idrottstimmar införas. Idrottsundervisningen bör dock vara organiserad så att den stimulerar till rörlighet och motion, mer än enbart tävling och prestation. Vi vill också att näringsliv deltar tillsammans med idrottsföreningar, dels för att frigöra tid för lärarna men också för att knyta näringslivet närmare skolan. Med både föreningslivet och näringslivet med i skolans verksamhet kan eleverna få stimulans med både fritid, verklighetsanknytning och tankar på framtida yrkeskarriärer.

    De funktionshindrade är ingen homogen grupp. Varje individ har olika förutsättningar och behov beroende på handikapp. Det finns en rad lagar som reglerar de funktionshindrades situation och som kommunen har att åtfölja. Sverige åtog sig 2010 att leva upp till FN:s standardregler för att tillförsäkra funktionshindrade möjligheten att kunna delta fullt ut i samhället. För att förverkliga detta ska kommunen ha ett handikappolitiskt handlingsprogram som ska upprätthållas och beaktas i samhällsplanering och lokala ordningsföreskrifter. Alla kommunala verksamheter berörs av denna målsättning.

    Tillväxt och Utveckling

    Varje extra sysselsatt kommuninvånare innebär extra skatteintäkter samtidigt som utgifterna för ekonomiskt bistånd minskar. Tillgång på kompetent arbetskraft och ett gott företagsklimat är avgörande för sysselsättningen. Småföretagande är särskilt gynnsamt eftersom en kommun som är beroende av några få stora företag är mer sårbar.

    Herrljunga står inför omfattande utmaningar när det gäller den långsiktiga kompetensförsörjningen. Näringsliv och offentliga aktörer har idag svårigheter att hitta personal med rätt utbildning.

    Framtidens arbetstillfällen skapas till stor del i de små och medelstora företagen. Näringslivsarbetet ska därför bedrivas med befintligt företagande som bas för etableringar och nyföretagande och med ett fokus på både inflöde av nya företag och förnyelse inom det befintliga näringslivet. Utgångspunkten är att fler ska ha möjlighet att försörja sig själva och att kommunen stödjer företag som vill etablera och anställa.

    Bristen på arbetskraft med rätt kompetens är ett tillväxthinder för företag i Herrljunga, för samtidigt som det finns en relativt hög arbetslöshet finns det en arbetskraftsbrist. Detta är inget unikt för Sverige, men vi måste i Herrljunga mer arbeta utifrån arbetsmarknadens behov med ett större fokus på att komma tillrätta med matchningsproblematiken.

    Ungdomar och invandrare är grupper som har svårt att komma ut på arbetsmarknaden. Samtidigt som de så kallade ”lågkvalificerade” jobben minskar, ökar kraven på fortbildning och kompetens, för att tillgodose företagens och de offentliga verksamheternas behov.

    De människor som kommit till Sverige måste få en rimlig chans att kunna inkluderas och assimileras in i det svenska samhället. De tre viktigaste faktorerna för att bli inkluderad, är arbete och möjligheten till att bidra till samhället, det svenska språket och lära sig vår svenska kultur, historia och dess normer och värderingar.

    Vi vill se en satsning på beredskapsarbeten för långtidsarbetslösa som får anställning av Herrljunga kommun för kvalitetshöjande insatser i kommunens olika verksamheter och med syftet att ge erfarenhet och meriter för att komma vidare till andra jobb eller en utbildning.

    Praktik eller lärlingplatser kan erbjudas inom den kommunala verksamheten där man genom att arbeta tillsammans med yrkesverksamma tjänstemän får nödvändig erfarenhet för att bli intressanta för näringslivet. På så vis ökar också utsikterna för att en större andel högutbildade söker sig till och stannar kvar i kommunen.

    Både vad gäller lärlingsutbildningarna och de yrkesinriktade gymnasieprogrammen är det av största vikt att gymnasieskolan utvecklar ett starkt samarbete med det lokala näringslivet.

    Infrastruktur

    Kommunens väg- och gatunät måste underhållas och vara i ett sådant skick att inte näringsliv eller invånare missgynnas. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan tätort och landsbygd. Kommunens vägar måste därför hålla god kvalitet över hela kommunen och under hela året. För att skapa ett bra flöde i biltrafiken och därmed minska trafikens miljöpåverkan kan cirkulationsplatser ersätta trafikljusbevakade korsningar i både tätort och ytterområden.

    Kollektivtrafiken kommer sannolikt att bli en än mer utnyttjad resurs i framtiden. Den ska utgöra en allmän samhällsservice gentemot kommunens invånare och binda samman alla orter i kommunen. Kollektivtrafiken utgör dels ett alternativ för dem som inte har egen bil, dels ett positivt komplement till bilen.

    Att befolkningen cyklar till arbetet, skolan eller till en knutpunkt för annat färdmedel är positivt för både miljön och för människors hälsa. Kommunerna bör därför fortsatt verka för ett väl utbyggt och säkert cykelvägnät som förenklar för, och uppmuntrar befolkningen till att välja cykeln som färdmedel.

    En förutsättning för att framgångsrikt driva företag är att kommunikationerna fungerar. Kommunen ska därför, där marknaden inte själv är villig att satsa, bidra till att stärka den lokala IT-infrastrukturen, vilket även naturligtvis inkluderar att hålla de redan befintliga kommunala datakommunikationsnäten i ett så gott skick som möjligt. Ett ytterligare steg i denna riktning är att stödja bildandet av fibernätverksföreningar. Sådana föreningars medlemmar kan nämligen bidra med stor hjälp på ideell basis, vad gäller utbyggnad av fibernätverk i informationsteknologiskt eftersatta landsbygdskommuner

    Fungerande bredband med hög kapacitet är viktigt för utveckling av företagande och boende på landsbygden. Utbyggnad av fiber pågår både på landsbygden och i tätorterna i kommunen och det finns goda förutsättningar för att nå de nationellt och regionalt uppsatta målen kring utbyggnaden av fiber. Målet bör vara att 100 % av hushållen och företagen ska ha tillgång till robust bredband med en hastighet på 100 Mbit/s år 2025.

    Omsorgsnämnden

    En av kommunens största verksamheter är Omsorgsnämnden som har ansvaret för de mest utsatta i samhället, barn, unga och familjer som av en eller annan orsak är i behov av samhällets stöd. Det kan vara genom ett tillfälligt ekonomiskt stöd eller olika sociala insatser.

    Det är viktigt att familjer, barn och ungdomar som drabbas hårt av social utsatthet och arbetslöshet kan räkna med tidiga insatser för att kunna leva ett gott liv. Barnen ska inte vara de som drabbas när föräldrarna blir arbetslösa, missbrukar eller drabbas av sjukdom. Målet ska vara att hjälpa i hemmiljö på ett tidigare stadium.

    Oavsett behovet är det viktigt att snabbt utvärdera och i samråd med den behövande sätta in åtgärder och arbeta tillsammans för att lösa situationen på bästa sätt. Ekonomiskt stöd ska vara tillfälligt och krav ska ställas på den som tar emot stödet att medverka till att lösa situationen.

    Miljö och byggnadsnämnden

    Sverige har en rik byggnadstradition som förtjänar att bevaras. Historiskt förankrade byggnadsmiljöer skapar hemkänsla och trygghet för många invånare och har en positiv inverkan på turistnäringen. Sverigedemokraternas generella inställning är att i möjligaste mån undvika förtätning av befintliga stadskärnor. Vi kan i vår omvärld se exempel på hur parker och grönområden trängs undan till förmån för nya tättliggande hus.

    Kommuner har idag möjlighet att peka ut områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-områden) i sina översiktsplaner. Områdena ska vara lämpliga för landsbygdsutveckling och av begränsad omfattning så att strandskyddets syften tillgodoses.

    En LIS-plan bör snarast tas fram och att kommunen aktivt uppmuntrar till avstyckning av privat mark på landsbygden.

    Barn och utbildningsnämnden

    Den tvångslag som den socialdemokratiska regeringen införde den 1 mars i år kommer att försvåra möjligheterna att planera verksamheten för skolorna. Kommunen kan tvingas ta emot asylsökande utan förvarning och är tvingade att förse dessa med boende, barnomsorg, skola och annan samhällsservice.

    Vi har ett antal elever som varje år går ut grundskolan utan behörighet, för att studera vidare på gymnasiet. Det är ett misslyckande om ens en elev saknar fullständiga betyg och målsättningen måste vara att inte en enda elev ska lämna grundskolan utan möjligheter att skapa sig en ekonomisk trygghet genom eget arbete. Här måste alla i samhället som kan bidra för att alla elever ska finna sin plats i tillvaron.

    Att tvinga in elever som inte kan svenska och måste ha simultantolk ger inte tidigare elever någon studiero, de elever som inte kan svenska måste ges möjlighet att i förberedelseklasser lära sig svenska för att sen klara sig själva utan tolk i klasserna.

    Vi tror att Elevhälsan har en viktig uppgift i att sprida kunskap inom skolan om elevers hälsa och hjälpa de elever som behöver.

    Rekrytering av utbildad personal till skolan och då i synnerhet behöriga lärare är ett ökande problem och vi Sverigedemokraterna tror att lönen bara är en parameter i den ekvationen. Arbetsmiljö, stimulans och personlig utveckling är också viktiga ingredienser.

    Ett led i det arbetet är att ge våra elever en naturlig relation till äldre generationer och motverka de ökande åldersklyftorna i samhället. Det kan exempelvis ske genom att det inrättas en så kallad klassmorfar på varje skola eller i varje klass samt genom att skolklasser ges möjlighet att besöka äldreboenden.

    Vi tycker att det är glädjande att Skolverket klart har uttalat att avslutning i kyrkan är en svensk tradition som ger högtidlighet och gemensam samvaro vid skolårets slut. Kommunens skolor bör därför åläggas att ordna traditionella avslutningar i kyrkan för de elever och föräldrar som så önskar.

    Vi vill att barnomsorgen i Herrljunga skall stimulera till inlärning och gemenskap med respekt för alla. Vi vill verka för mindre barngrupper med bibehållen pedagogiskt utbildad personalstyrka. Behöriga lärare ser vi som en självklarhet både i förskolan som skolan.

    Kultur och fritid

    För Sverigedemokraterna är det viktigt att Herrljunga har ett folkligt och levande kulturliv. Det behövs bibliotek, sevärdheter och upplevelser för framförallt barn och familjer och allmänna samlingsplatser för kulturell verksamhet som till exempel dans och musik. Det är viktigt att verksamheter levandegör vårt kulturarv och resurserna används så att de kommer merparten av skattebetalarna till godo.

    I kulturarvet ingår det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och värderingar, språk och religion. Dessa är de byggstenar vilka vi i Sverigedemokraterna menar utgör grunden för ett tryggt och stabilt Sverige. Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och då framförallt gemensamma normer, värderingar och språk, är det svårt, om inte omöjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhället.

    Sverigedemokraterna ser sambandet mellan motion och folkhälsa. En mycket viktig del av folkhälsoarbetet är att människor uppmuntras att aktivera sig på regelbunden basis, särskilt barn och ungdomar. Idrottsrörelsen är en del av den svenska folkrörelsetraditionen och spelar som sådan en stor roll inte bara för människors hälsa utan även för demokratisk och social fostran och erbjuder dessutom en meningsfull och innehållsrik fritid fri från kriminalitet och missbruk.

    Särskilt framgångsrika idrottsföreningar och enskilda utövare kan sätta hemkommunen på kartan och bidrar på så sätt till den lokala tillväxten. Kommunen har mycket att vinna på att stödja det lokala idrottslivet, i stort såväl som smått. Tillgänglighet och mångfald vad gäller idrotts- och motionsanläggningar är centralt men också ekonomiska bidrag till projekt och löpande verksamhet är av vital betydelse. För att utveckla kommunen idrottsliv krävs samarbete mellan kommun, näringsliv och idrottsföreningar.

    Våldsbejakande föreningar och organisationer, som uppmanar till lagbrott och som inte ställer sig bakom demokratiska grundprinciper, såsom stödet för yttrandefrihet och mötesfrihet, män och kvinnors lika värde, ska inte kunna erhålla skattefinansierat stöd. Organisationer som fjärmar sig och sina medlemmar ifrån, snarare än närmar sig, majoritetssamhället genom att inte leva upp till kraven om demokrati och jämställdhet på tillfredsställande sätt bör inte finansieras med gemensamma resurser. Det gäller såväl trossamfund som organisationer bildade på etnisk grund.

    För att erhålla ekonomiskt stöd ska även arrangörer av frivilligverksamhet för barn och unga vara skyldiga att försäkra sig om att ingen vuxen inom verksamheten begått brott riktade mot barn.

    Medarbetare

    Vi Sverigedemokrater vill verka för att kommunen är en attraktiv arbetsgivare genom goda arbetsvillkor i en balans mellan servicenivån mot kommunens invånare, en effektiv organisation och den enskildes önskemål.

    Vi vill att heltid ska vara en rättighet för kommunens anställda inom vård, skola och omsorg och att delade turer ska motverkas genom bättre planering av arbetstidens förläggning och personalens arbetsuppgifter.

    Det vore rimligt att ekonomiskt eller på annat sätt kompensera den personal som tvingas till delade turer med tanke på hur det försämrar möjligheterna för en aktiv fritid. Delade turer innebär en ekonomisk vinst för kommunen och det borde även den enskilde få ta del av.

    Den 31 mars trädde nya föreskrifter i kraft om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) där arbetsgivarens ansvar för den psykosociala arbetsmiljön förtydligats med vägledning för hur arbetsgivaren kan jobba förebyggande och långsiktigt för att motverka problem i arbetsmiljön.

    Oavsett lagstiftning har alla i kommunens verksamheter, politiker och anställda ett moraliskt ansvar för att aktivt arbeta för motverka mobbning och trakasserier på arbetsplatser och i skolan. Vi har alla ett ansvar för att motverka polariseringen i samhället och på sociala medier, i synnerhet alla vi vuxna måste föregå med gott exempel.

    Vi anser även att all personal som arbetar med barn och ungdomar inom kommunen ska kunna uppvisa utdrag ur belastningsregistret som visar att man inte tidigare gjort sig skyldig till övergrepp mot barn.

    Ekonomiska förutsättningar

    Ekonomiskt väntar mycket kärva tider, på kommunal nivå har detta än så länge inte visat sig tack vare att staten dels står för kostnaden för asylsökare som fått uppehållstillstånd under de två första åren plus att staten lånar upp och delar ut extra statsbidrag för att dölja de ekonomiska konsekvenserna på kommunal nivå.

    De ekonomiska förutsättningar kommer snabbt och radikalt att förändras efter ett pars års kraftig tillväxt i BNP, en tillväxt som beror på att ekonomin tillförts stora mängder lånade pengar för att finansiera en ansvarslös invandringspolitik. I regeringens vårbudget kunde vi konstatera att det är migrationen som den rödgröna regeringen satsar på, alla andra grupper får stå tillbaka.

    De kommande åren med början redan under 2017 kommer en snabb avmattning av den ekonomiska tillväxten i Sverige och BNP sjunka snabbt för att redan 2017 hamna under världen i övrigt och 2018 kommer Sverige att ligga på hälften av omvärldens BNP. Det mått som mer ärligt beskriver tillväxten är BNP per capita (invånare) som inte alls har visat på någon tillväxt de senaste åren.

    Ett annat orosmoln är att ränteläget mycket snabbt kan stiga från den nuvarande reporäntan på -0,5%, där Konjekturinstitutet (KI) spår att räntan kommer att fyrdubblas fram till 2019. Detta kommer i så fall att leda till en kris på bostadsmarknaden där många som idag lever på marginalen tvingas från sina hem med förluster som i en del fall kommer att leda till ohälsa och ökade kostnader för samhället.

    Sverigedemokraterna i Herrljunga

    delar inte majoritetens ljusa bild av framtiden. Vi vill därför avsätta så mycket som möjligt till reserver för att stå starkare ekonomiskt att möta framtiden. Vi avstår från dekorationer och utlandsresor och lägger istället dessa ekonomiska medel på förbättrad trygghet för våra äldre och ökad säkerhet på våra gator.

    Kommunalskatten utgör den huvudsakliga inkomstkällan för kommunen. Skattehöjningar får aldrig användas som medel för att kortsiktigt lösa strukturella problem. Välfärden ska vara solidariskt finansierad. Det är samtidigt vår uppfattning att ekonomiska skillnader mellan olika samhällsgrupper inte helt går att sudda ut via skattepolitik. Utbildning och arbete måste löna sig. Dessa incitament är grundläggande för tillväxten och därmed för vår gemensamma välfärd. Vår budget och plan inriktas därför på ett rimligt resultat där överskottet ska kunna avsättas som ekonomisk reserv för framtiden.

     

    Auli Karnehed

    Ordförande Sverigedemokraterna Herrljunga.

    0
  • 0